Fyra vanliga problem för alla som läser är:

- att följa en textrad
- att hitta nästa rad/scrollning
- tillbakahopp i texten
- långsam läsning

Med vår patenterade programvara behöver din hjärna inte kalkylera var ögonen ska placeras nästa gång. Det innebär att:

- det är lätt att följa en textrad
- det är lätt att hitta nästa rad
- antalet tillbakahopp reduceras markant
- läshastigheten ökar.

Är du dyslektiker eller har andra läsproblem?

Telefonen, grammofonen, kulspetspennan, fjärrkontrollen och datormusen - vad är det som förenar dem?

Alla har utvecklats som hjälpmedel för funktionshindrade. Och erfarenheten visar att det som fungerar bra för dem som har problem, är ofta bra för alla som inte har det.

Hjälpmedelsinstitutet (HI) har godkänt ReadRunner som ett Bra hjälpmedel. Staten samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gett HI uppdraget att prova och bedöma hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning.

"Provningen är objektiv, reproducerbar och skapar möjligheter till direkta jämförelser. De produkter som vi bedömer som bra och säkra förs upp på "Förteckning över Bra hjälpmedel". Läs mer på hi.se

Vi rekommenderar inte personer med dyslexi att använda Neuronic Highway-metoden.

25 procent av alla vuxna svenskar klarar inte

av att läsa och använda enkla texter

I Sverige klarar cirka 35 procent av den vuxna befolkningen (16-65 år) att läsa komplicerade obekanta texter på svenska, dra slutsatser och använda dem i olika situationer. Lägg till det att 40 procent kan läsa de flesta texter de möter i arbetslivet.

Det placerar Sverige i topp när det gäller läsförmågan hos befolkningen i 24 länder, enligt den internationella undersökningen International Adult Literacy Study - IALS - som genomförts av bland annat OECD.

I England, Tyskland och Schweiz har hälften samma problem

Andra sidan av myntet är att 25 procent av alla vuxna svenskar inte klarar av att läsa och använda enkla dokument. Så snart de stöter på texter som inte är välredigerade och enkla får de stora problem
37 miljoner européer har dyslexi

• I Europa har över 37 miljoner människor dyslexi.
• I Sverige är omkring 500 000 personer dyslektiker.
• 15 procent av de LO-anställda är dyslektiker, vilket ska jämföras med 5-8 procent av den svenska befolkningen.
• 25 procent av alla vuxna svenskar klarar inte kraven på vardagsläsning. 
• I England, Tyskland och Schweiz har hälften av den vuxna befolkningen samma problem.
• I USA är det 45 procent.

Varför läser vi långsammare på skärm?

Vetenskapliga undersökningar visar att vi läser upp till 25% långsammare på skärm - jämfört med papper. De flesta tycker dessutom att det är jobbigt. Det är helt enkelt tröttsamt för ögonen att läsa på skärm; läsupplevelsen blir sämre och det är svårare att förstå texten.
Ett gap mellan förväntan och resultat

Samtidigt ökar förhoppningarna är att alltfler ska tillgodogöra sig information direkt på skärmen. Det finns dock ett gap mellan förväntan och resultat, som har både tekniska och biologiska förklaringar - och de kan inte överbryggas utan tekniska hjälpmedel.
Hjärnan påverkas negativt av skärmen

Ett 20-tal förklaringar till vad som påverkar hjärnan

Forskarna säger att det finns ett 20-tal förklaringar, som enskilt och tillsammans, påverkar hjärnan och därmed läshastighet och läsförståelse negativt när vi läser på skärm. Här är några av dem:

1. Datorns skärm utstrålar ljus, papperet reflekterar ljus
2. Texten på en datorskärm presenteras i vertikalt läge, papperet oftast i horisontellt läge.
3. Datorns skärm är oftast mindre än ett A4-papper.

4. Datorskärmen är tämligen fast, papperet kan plockas upp och hållas i handen.
5. Läsavståndet är oftast längre vid läsning på skärm än på papper
6. Datorns skärm har mycket lägre upplösning, något som leder till att bokstäverna ser hackiga ut.

7. Tecknens form, teckenavstånd, radavstånd, radlängd och antalet rader/sida är olika på skärm och papper.
8. Kontraster och kantskärpa är oftast sämre på skärm än på papper.
9. Papperet och bildskärmen har olika metoder för textavancemang.

Engelska forskare: Vi förstår sämre när vi läser på skärm

Man kan faktiskt spetsa till det och säga att vi blir dummare, när vi läser på skärm.

Det visar en engelsk studie på en grupp med 24 studenter. De inleder testet med att läsa en 500 ord lång text från National Geographic, i en bekväm läshastighet. Sen får de lära sig strategier för snabbläsning (utan hjälpmedel som ReadRunner) och de uppmanas att försöka fördubbla sin läshastighet på skärm.

Forskarna vill att de ska öka sin läshastighet med 100 procent, men alla klarar inte det så gränsen sänks till 75 procent.

Svårare att förstå textens huvudidé

Resultatet visar att de som skumläser på skärm - ökar sin läshastighet med 75-100 procent - har svårare att välja rätt rubrik till den text de har läst, vid flervalsalternativ. De har dessutom svårare att ange textens huvudidé, jämfört med om de läste i sin bekväma ursprungliga läshastighet.

Hjärnan vet inte om den hoppar över något viktigt eller oviktigt

Forskarna konstaterar att du inte vet om du hoppar över något viktigt eller oviktigt, när du skumläser. Precis vad man konstaterat tidigare när det gäller skumläsning på papper. Men försämringen av läsförståelsen sker vid en lägre läshastighet.

Skumläsning innebär ju att vi väljer att skumma igenom texten, genom att hoppa över ord, meningar och ibland stycken.

Inte bara äldre som har problem

Lägg till det att 19 av de 25 studenter som deltog i undersökningen är mellan 18 och 24 år. Det indikerar något intressant, för alla har vi hört att äldre säger att de har svårt för att läsa och förstå text som publiceras på skärm. Den här undersökningen visar att yngre har samma problem.

  Texterna utgår från Tomas Dalströms bok Bäst i text Läseboken/Skrivboken