#13 Scrollning negativt för läsare

"Och så har du det här med scrollningen. Det är det absolut sämsta sättet att visa en text på, som ska läsas. Du tappar hela tiden bort dig. Du får ingen översikt.

Så fort du vet var du är någonstans, så flyttar du texten. När du scrollar måste du hela tiden leta efter var du var i texten.

Vi läser långsammare

Vi ser i våra undersökningar att när du scrollar, sveper blicken fram och tillbaka för att hitta var du ska läsa. Scrollning är den största bidragande faktorn till att det går långsammare att läsa den på nätet."

Gustaf Öqvist Seimyr, är doktor i datorlingvistik och expert på ögonrörelsemätningar, vid Bernadottelaboratoriet, Karolinska institutet, Stockholm. (Ur Meetings International 4/2011)

ReadRunner scrollar automatiskt

Du behöver aldrig fundera på scrollning när du läser med ReadRunner, som scrollar automatiskt. Du kan ställa in hur lång tid du vill att det ska ta.

#11 Svenska ReadRunner har förstått detta

Konsumenternas krav på läsvänlig text är i alla fall uppenbarligen hög och kanske avgörande för varför man väljer att läsavissa saker på papper framför via skärm.

Öka överföringshastigheten mellan hjärna och skärm

Svenska ReadRunner är ett exempel på några som förstått detta och som utvecklar, marknadsför och säljer programvaror som underlättar läsning på skärm. Deras affärsidé är att öka överföringshastigheten mellan datorns skärm och läsarens hjärna för att både öka läshastighet och läsförståelse hos kunderna till företag som säljer på e-textbaserat material.

Du kan läsa mer här, sid 30

#10 Fortsatt semester om hjärnan själv får välja

Hjärnan föredrar att sitta under en korkek och låta tankarna avlösa varandra. Att vara koncentrerad och fokuserad är en psykisk ansträngning för hjärnan, så det är inte konstigt om du tycker att det är svårt att komma igång efter på semestern.

Att tänka bränner kalorier

Vi känner alla till att det krävs kondition för att vinna ett maratonlopp, men alla är inte medvetna om att kondition är lika viktigt för att vinna ett schackparti. Faktum är att schackspelare och maratonlöpare på elitnivå, har i stort sätt samma värden när det gäller blodtryck, andningsfrekvens och muskelspänningar.

Vi försöker undvika tankearbete

Vi människor försöker i så stor utsträckning som möjligt att undvika psykiskt ansträngande tankearbete. Vi föredrar att förlita oss på färdigförpackade procedurer eller mentala genvägar, som är det snabbaste och lättaste sättet att lösa ett problem vi står inför.

Super Mario hoppar i exakt rätt ögonblick

Faktum är att mycket i din vardag har blivit automatiserat. Du kommer inte ihåg om du låste dörren när du gick ut, men i de flesta fall har autopiloten varit påkopplad och dörren är låst.

Fickparkeringen har gått från det stadium - där varje moment var medvetet och krävde stor koncentration - till något du gör helt automatiskt. Och alla timmar framför Game Boy gör att Super Mario hoppar i exakt rätt ögonblick för att undvika ett hinder.

Hjärnan skapar snabbkommandon

Hjärnan skapar kontinuerligt den här typen av snabbkommandon, neurala nätverk, för att automatisera processerna. De styr din kropp, ditt tal, medverkar i dina beslut och utför dina beslut.

Men vardagen består av mer än rutintankar och automatiserade handlingar. Att planera en utbildning, förbereda och tillaga en måltid, kritiskt granska ett erbjudande, lösa sudoku och skriva en bok kräver förstås mer tankearbete.

Hjärnans blodflöde ökar mer vid tankeverksamhet

Hjärnan förbrukar hela 20 procent av din energi. Den kräver dessutom 8-10 gånger mer glukos och syre än dina andra organ. Att hjärnans blodflöde ökar när du gör muskelrörelser är förstås självklart. Men det kanske inte är lika känt att blodflödet även ökar när du tar in information via dina sinnen. Eller att blodflödet ökar mer vid tankeverksamhet, än vid sinnesförnimmelser och muskelrörelser.

Minnet och förmågan till inlärning påverkas negativt

Att vara koncentrerad och fokuserad kräver inte bara god fysik - utan också en mätt hjärna. Eftersom din hjärna förbrukar glukos fortare än den fylls på, när du sysselsätter dig med krävande intellektuellt arbete, är det viktigt att du fyller på med glukos under dagen.

Det är förklaringen till att fikapauser och mellanmål är så viktiga. För när du känner att blodsockerhalten sjunker, reagerar kroppen omedelbart. Pang! Du blir irriterad, okoncentrerad och rastlös. Lägg till det att minnet och förmågan till inlärning också påverkas negativt.

Gå ner ett kilo i veckan med bantarkorsord

Att sitta vid skrivbordet och tänka kräver alltså kalorier precis som löpning. Detta faktum kanske kan bli startskottet för en ny nisch för kvällspress och bantningsindustri, när alla andra knep har tagit slut. "Jag gick ner 15 kilo med hårdtänkning" eller "Gå ner ett kilo i veckan med vårt effektiva bantarkorsord".

Ett kreativt maratonlopp

Skämt åsido. Jag har många gånger känt att tänka inte är ett riktigt arbete; det syns ju inte att man tänker. Men det är förstås fel att vara så inskränkt.

Så nästa gång chefen eller en kollega tycker att du bara sitter och slöar, kan du svara att du just nu spurtar i ett kreativt maratonlopp.

Välkommen tillbaka från semestern!

#5 Multitasking - gör dig dum och långsam

Du får ett mail. Bra låt på Spotify - vem är det som sjunger nu igen? Ett sms. Jag måste bli klar med den här texten snart. Du kollar Facebook. Mobilen ringer...

Forskning visar att din hjärna bara kan göra en sak i taget och att det tar längre tid att göra en uppgift om du ständigt växlar mellan olika uppgifter. Minnet och din uppmärksamhet påverkas också negativt. Du kommer dessutom inte in mentalt i en ny uppgift lika effektivt - som när du gör färdigt en sak i taget.

Svårt att skilja viktigt från oviktigt

Lägg till det att hjärnan har svårt att skilja viktigt från oviktigt, när den ständigt tar emot information från flera källor. De som multitaskar är därför sämre på att sortera bort det som inte är relevant, för att lösa den uppgift de har framför sig.

Det innebär att hastigheten i hela processen minskar - och att resultatet blir sämre.

Men har inte barnens kognitiva förmåga förändrats?

När jag föreläser påstår någon då och då att vår kognitiva förmåga måste ha förändrats på något sätt, sedan vi fick datorer och mobiltelefoner. Deras barn ger datorn blixtsnabba kommandon och vissa tror att barnen läser fortare på skärm och förstår mer än oss vuxna.

Jag intervjuade Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, vid Lunds universitet för tidningen Meetings International, i april 2010. Han konstaterar: Vår kognitiva förmåga tar 1000-tals år att förändra och det genetiska urvalet går långsamt.

Så det går inte att uppgradera hjärnan hux flux.

Det som saknas är tiden och förmågan

Barn och ungdomar har inte förändrats, utan vi har fått en snuttifiering av media i alla former. Skiftningarna är snabbare och det tvingar dem att ta till sig materialet snabbare. De blir snabbare på att växla mellan olika saker för att de gör det ofta - tränar på det. Men de blir inte bättre på att göra det de växlar till; exempelvis att läsa, räkna eller skriva. Tvärtom.

Det som saknas är tiden och förmågan att sätta samman informationen till större mönster, konstaterar Peter Gärdenfors.

Det kanske inte bara gäller barn och ungdomar.
(Tomas Dalström, utdrag ur en föreläsning på Bokmässan 2010).

#4 Hjärnan är inte skapad för att läsa

"Människohjärnan är ju inte skapad för läsande; läsandet har i stället, vid människans långa väg mot moderniteten, tagit i anspråk olika regioner av hjärnan, lite olika beroende på språk och alfabet (exempelvis tar sig engelskan och kinesiskan olika rutter genom hjärnan)".
(DN, Den sista läsaren, Thomas Anderberg)

#3 Vi scannar snabbt och missar nyanser

Hela förra veckan tillbringade jag med en läsplatta vid min sida. Det var en märkligt oengagerande upplevelse. Så fort jag hade testat mig mätt på den - vilket gick ganska fort - kände jag inget som helst sug att plocka upp den igen.

Vårt sätt att läsa förändras

Däremot fick jag upp ögonen för ett nytt fenomen som jag i och för sig hade läst om, men inte klarat av att relatera till innan. Nämligen att vi nu sitter så mycket framför datorskärmar att hela vårt sätt att läsa håller på att förändras.

Vi missar djup, botten och nyanser

I stället för att förutsättningslöst låta texten komma till oss ord för ord, mening för mening, rad för rad, söker sig våra blickar mycket snabbt diagonalt över skärmen, på jakt endast efter de allra viktigaste informationsbitarna. I snabbscannandets tid läser vi allt som för att lösa en uppgift. Och missar därför djup, botten och nyanser.
(SvD, Anders Mildner)

#2 Hjärncellerna gör comeback

Dagens Nyheter skriver att det efter en lång period i skuggan av det banala, börjar våras för intelligensen. Kunskap står nu högt i kurs. Tiden då det räckte att se bra ut i tv är snart förbi.

Trimma hjärnan har blivit inne

Fler och fler har gått över från fickdataspel till hjärntrimmande sudoku. Vi äter blåbär och jordgubbar för att de sägs ge fler synapser i hjärnan. USA har valt en stjärnelev från Harvard som president.

Tiodubblat sitt medlemsantal under 2000-talet

Mensa, en organisation för människor som har över 131 i IQ, har nästan tiodubblat sitt medlemsantal under 2000-talet och intresset bara ökar.

Och professor Donald Broady, vid Uppsala universitet, säger att vi kan tala om intelligens på ett sätt som varit omöjligt de senaste 50 åren. En förklaring till det är den nya genetiken, hjärnfysiologin och neurovetenskapen.
(DN)

#1 Jag snabbläser aldrig en roman eller en självbiografi

En av de vanligaste frågorna är om jag alltid läser snabbt. Svaret är nej och det finns stora likheter med mat. Ibland äter jag snabbmat, ibland något vällagat eller en tjälknöl som stått i ugnen en hel dag. Det är precis samma sak med läsning.

Eric Claptons biografi krävde ett långsamt tempo

Jag snabbläser aldrig en roman eller en biografi. Om jag fångas av texten kan jag läsa länge, långsamt och vägra sluta fastän klockan är alldeles för mycket.

Senast var det Eric Claptons självbiografi. Jag läste med en känsla av förvåning och sorg; det krävdes ett långsamt tempo för att ta in allt. Och ändå är det svårt att förstå - verkligen förstå - att han levt som han gjort.

Spännande tankar kan begränsa läshastigheten

Andra gånger kan det vara eleganta formuleringar, spännande tankar och historier som får mig att läsa långsamt för att öka njutningen.

Alberto Manguels "En historia om läsning", "En kortfattad historik över nästan allting" av Bill Bryson och Elsa Morantes "Historien" är några exempel på böcker som tar tid.

På jobbet behöver jag läsa fort

Jag skumläser texter för att se om de innehåller det jag letar efter. Jag läser snabbt för att tillgodgöra mig information effektivare eller för att repetera och fräscha upp hjärnan inför ett möte.
(Tomas Dalström)