En vuxen hjärna känner igen mellan 50 000 och 100 000 ord

Skriftspråk har funnits i 4 000-5 000 år. Vissa säger att det är världens bästa uppfinning. I Sverige räcker det att du använder ungefär 50 tecken: alfabetets bokstäver, siffrorna 0-9 och de vanligaste skiljetecknen för att kommunicera.

En åttaåring känner igen 1 000 ord

En åttaårings hjärna känner i snitt igen 1 000 ord och en vuxens hjärna känner vanligtvis igen mellan 50 000 och 100 000 ord. Det går förstås fortare att koda av (läsa) välkända ord, eftersom vi känner igen dem och vet deras betydelse. Det är förklaringen till att:

• en 18-åring läser fortare än en åttaåring
• en person som inte läser på sitt hemspråk läser långsammare
• de som läser lite, eller har ett litet ordförråd, behöver längre tid för att avkoda orden.

En text som innehåller många okända ord sänker läshastigheten - för alla - eftersom du måste ljuda dig igenom stavelse för stavelse och det tar tid.

Upp- och nerstaplar är viktiga när du läser.

Din hjärna känner igen orden på utseendet; på samma sätt som den känner igen olika blomsorter eller mobiltelefoner. Det som skiljer orden åt är särskilda kännetecken. Upp- och nerstaplar är därför viktiga vid identifikationen av ord.

Tag exempelvis ordet "tag". Det innehåller bokstaven "t", som har en uppstapel och "g" som har en nerstapel. Man kan säga att hjärnan tolkar ordens "skyline".

Lättare att läsa texter med både versaler och gemener

Det är förklaringen till att det är lättare att läsa texter där man blandar VERSALER och gemener (små bokstäver), jämfört med en lång text med enbart versaler; där både över- och underkanten är jämn.

 

Två parallella system i din hjärna tolkar texten

När texten hamnat i din hjärna tolkas den av två parallella system.

1. Det första känner igen orden som en bild, när du läser en text med kända ord och om du är en van läsare.
2. Det andra systemet aktiveras om orden är okända - eller om du inte är en rutinerad läsare. Det bygger på hjärnans tolkning av ordens uttal.

Du ljudar ordens uttal och det går långsammare

Man kan säga att du ljudar ordens uttal och skapar det forskarna kallar en ljudgestalt (fonem). Det går förstås långsammare att känna igen orden på detta sätt. För den som nyss lärt sig läsa är det många gånger det enda sättet att förstå texten.

Den rutinerade läsarens hjärna kopplar automatiskt om till detta system när det dyker upp ett okänt ord eller en kombination av bokstäver som är ovanliga.

Även skickliga läsare läser fel

När du blev mer rutinerad och fann ett främmande ord i texten, så hoppade din hjärna över det och konstaterade dess betydelse utifrån sammanhanget. Ibland läste du om för att förstå vad texten ville förmedla.

Andra gånger fortsatte du obekymrat eftersom du läste exempelvis lägenhet istället för bostad. Faktum är att rutinerade läsare inte läser varje ord. En del läser hälften av orden; andra betydligt färre.

Din hjärna känner igen orden på utseendet; på samma sätt som den känner igen olika blomsorter eller mobiltelefoner.

En del läser hälften av orden - andra betydligt färre

En van läsare läser i ordbilder. Och det upptäcker du snart att du gör även när du läser med ReadRunner. Du kan förstås välja att läsa långsammare, bokstav för bokstav om du vill det. Du kan välja att läsa från ett till 150 tecken per sekund med ReadRunner - och du ser hela tiden hur fort du läser på hastighetsmätaren.

Ju fler ordbilder du känner till desto fortare kan du läsa. Det går givetvis fortare för hjärnan att känna igen välkända ord och snabbare att koda av (läsa) dem, eftersom du vet deras betydelse.

Karl XVI Gustav och Silvia

Att läsa är att fatta beslut. Kontinuerligt. Hur komplicerat beslutet är beror på dina tidigare kunskaper - i kombination med hur mycket information du måste ta in i hjärnan.

Hur mycket information som behövs för att du ska förstå texten, beror också på hur många alternativ du har att välja mellan. Står det "Karl XVI", så är alternativen inte så många. Då vet du att nästa ord är "Gustaf" och om nästa ord är "och drottning" så är det stor chans att det står "Silvia".

Hjärnan fokuserar på de långa orden

Lägg till det att hjärnan fokuserar på de långa orden i texten, eftersom den av erfarenhet vet att de är betydelsebärande. En del läser hälften av orden; andra betydligt färre. Ju mer du kan om ett ämne desto mindre behöver du läsa av texten.

När det dyker upp främmande ord i texten

När en rutinerad läsare hittar ett främmande ord i texten, är det vanligt att hans/hennes hjärna:

• hoppar över ordet och försöker konstatera textens betydelse utifrån sammanhanget
• bestämmer sig för att ta reda på vad det betyder, genom att exempelvis googla eller läsa i en bok.

Summan av kardemumman - du behöver inte läsa all text för att förstå vad du läser.

 

Du kan inte töja ut fixeringarna, läsa diagonalt eller mitt på sidan - och ta in resten av texten perifert

De första århundradena efter vår tideräkning trodde de flesta att man inte kunde läsa tyst; att läsning var lika med högläsning. Det berättas att "Alexander den store på 300-talet f. Kr. till sina soldaters stora förvåning läste ett brev från sin mor under tystnad".

Även idag förekommer det felaktiga föreställningar om läsning. Många tror att de läser mitt på sidan och tar in resten av texten med det perifera seendet. Andra att de läser diagonalt med bibehållen läsförståelse.

Du kan inte träna för att töja ut ögats fixeringar

Det finns även de som påstår att du kan träna för att töja ut ögats fixeringar, så att det är möjligt att läsa med färre fixeringar på en rad. Det vill säga att du kan töja ut enkronan till en femkrona, för att se till exempel tre centimeter text i varje fixering.

Glöm det, säger forskarna. Det har med stavar och tappar att göra; vi har högupplösningssyn som omfattar två graders ögonvinkel. Det är med andra ord lika omöjligt att töja ut en fixering som att gå på vatten.

Modern forskning visar att vi läser rad efter rad

Modern forskning med eye camera visar att vi läser på ett konventionellt sätt; rad efter rad. Det vanligaste sättet att öka hastigheten är att vi skumläser, det vill säga hoppar över ord, rader och ibland stycken.

 

Tävla bara mot dig själv

Skriv ner din läshastighet när du börjar läsa med ReadRunner. Anteckna din nya läshastighet med jämna mellanrum, så att du kan se din läsutveckling.

Samma taktslag som kroppens vilopuls

Tävla bara mot dig själv - så ökar dina chanser att lyckas.

Hjärnan fungerar bäst när du inte stressar. Det finns de som säger att klassisk musik, med samma taktslag som kroppens vilopuls, är optimalt.

 

  Texterna utgår från Tomas Dalströms bok Bäst i text Läseboken/Skrivboken